- Subscribers
- Subscribers
- Members
Recover your password.
A password will be e-mailed to you.
ABITASAUN KOMUNITARIA

Polítika abitasaun Timor-Leste nian evolui liuhosi períodu istóriku oioin. Iha tempu portugés nia ukun, área urbana sira dezenvolve ho uma ne’ebé estruturadu. Iha okupasaun Indonézia nia okos, governu introdús projetu uma sira ne’ebé hanesan RSS (Ruma Sangat Sederhana) no PERUMNAS. Maibé, hafoin referendu 1999, krize polítika no militár estraga uma 40%, hodi halo ema rihun ba rihun sai hosi uma. Hafoin independénsia iha tinan 2002, dezafiu abitasaun mosu, tanba migrasaun urbana aumenta makaas no infraestrutura iha Dili ne’ebe sei falta, no mos vulnerabilidade klimátika. Iha tinan 2007, governu adopta Polítika Nasionál kona ba Abitasaun hodi asegura uma ne’ebé baratu, reziliente, no sustentável ba komunidade sira, liuliu iha área rurál sira
iha artigu númeru 58 Konstituisaun RDTL hateten: “Ema hotu-hotu iha direitu ba niaan rasik no ba nia familia, ba habitasaun ( ka uma ) diak ida ho luan ne’ebé naton, ho kondisaun Ijiene no konfortu, ne’ebé bele prezerva intimidade pessoal no privasidade familia nian.”. Tanba ne’e orientasaun no ajenda ba Programa Habitasuan Komunitária liu husi IX Governu Konstitusional nian mak hanesan tuirmai: Revee politika nasional ba habitasaun, tinan 2007 nian hodi dezenvolve Programa Nasional Habitasaun, ne’ebé inklui kestaun sustentabilidade, hodi garante, tuir prazu, habitasaun ne’ebé dignu ba Timor oan hotu ho asesu bee mos ho tanke rezervatóriu, instalasaun saneamentu individual (haris fatin), koziña ka dapur , eletrisidade ho nível konfortu ne’ebé tuir padraun modernu; Kria regulamentu hodi estabelese rekizitu mínimu, atu harii no asegura konstrusaun uma, hodi hadia kualidade habitasaun dignu; Haree didiak fali no reforma programa kona-ba Objetivu Dezenvolvimentu Miléniu (MDGs ) no Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu ( PED 2015-2030); Kria no implementa pograma apoiu ba rehabilitasaun no konstrusaun uma hodi hadia kualidade hela fatin; Introduz tékniku modernu ho material konstrusaun ne’ebé tuir padraun ne´ebé iha no tuir kultura tradisaun ho klima Timor-leste, envolve partisipasaun komunidade lokal durante prosesu hotu; Halo estudu no implementa programa kona-ba promosaun atu harii uma husi investidores privadu sira, iha fatin foun, liu husi planu urbanizasaun ne’ebe planeadu no ho infrastrutura hotu ne’ebé hetan ona aprovasaun; Asegura akompañamentu permanente ba komunidade sira , relasiona ho maneira oinsá habitasaun bele akomoda animal hakiak. No mos forma no sensibiliza líderes komunitaáiu ho xefe familia kona-ba kestaun saude públika, ne’ebé asosia ho konvíviu (ka moris hamutuk ) ho animal. Promove polítika kona-ba habitasaun saudável, no bairu ne’ebé inovador no integradu; Fo apoiu ba komunidade, aldeia no suku sira kona-ba dezenvolvimentu habitasaun komunitária.
Playlist
Transforma Moris Rurál ba Urbanu
Politika abitasaun komunitaria laos fornese de’it uma , maibe atu transforma área rurál sira ba espasu urbana ne’ebé planeadu ho di’ak liuhosi integrasaun
SUSTENTAVEL
Jestaun di’ak atu garante dezenvolvimentu duraduru no reziliente ba futuru
Área Foku Xave ba Transformasaun nian
Nesesidade Báziku sira: Asegura Espaisu sira ne’ebé bele hela no funsionál
- Asesu ba Bee – Bee hemu ne’ebé moos no seguru ba nesesidade loroloron nian.
- Kuidadu Saúde – Ospitál no klínika sira hodi promove saúde públika.
- Edukasaun – Eskola no sentru formasaun ba susesu iha futuru.
- Abitasaun – Uma ne'ebé seguru no konfortavel ba família sira.
- Infraestrutura – Estrada, eletrisidade, no rede komunikasaun ba konetividade

IMPAKTU HOSI POLITIKA ABITASAUN KOMUNITARIA
HADI’A PADRAUN MORIS
Hadi’a padraun moris nian ho infraestrutura modern, uma ne’ebé reziliente, no saúde públika ne’ebé di’ak liu.
KRESIMENTU EKONÓMIKU
Urbanizasaun hasa’e investimentu, kriasaun empregu, no diversifikasaun ekonómika
REDÚS PRESAUN MIGRASAUN
Dezenvolvimentu rural ne’ebé estruturadu prevene ema barak mai iha Dili
SUSTENTABILIDADE AMBIENTÁL
Uza rai ne’ebé efisiente, espasu verde sira, no uma ne’ebé adapta ba klima
KOMUNIDADE FORTE
Urbanizasaun planeadu haburas estabilidade, seguransa, no governasaun local
DEZENVOLVIMENTU NASIONÁL
Fasilidade Publiku ba Abitasaun Komunitária

Mini merkadu
Fatin ne’e konstrui hamutuk ho habitasaun Komunitária nian iha bairo foun ho nia funsaun atu uza ba aktividade ekonómiku, halo distribuisaun material, faan no hola sasan ba komunidade sira.

Sentru atendimentu saúde
Estabelesementu Postu saúde ba komunidade ho objetivu atu hakbesik saude no higene ba povu. Postu saude sei kompleta ho ekipamentu medisina aimoruk sira hodi hafasil tratamentu.

Kapeliña
Nu’udar fatin sagradu ba sarani sira ne’ebé fiar iha religiaun katólika hodi halo orasaun no adora ba Maromak.

Play ground
Infrastrutura sira ne’ebé konstrui ho modelu Jardim aprendizazem, seguru ho nia funsaun atu halimar ba labarik sira ne’ebé adapta ba mudansa klimatika, fahe zona ativu, siensia no teknologia no zona kreatividade ba labarik sira.

Kampu multi funsaun
Fasilidade ne’e instala iha habitasaun komunitária atu uza ba aktividade desportu oi-oin mak hanesan modalidade futsal, basketball no volley ball hodi dezemvolve talentu joven sira iha nivel komunidade.

Salaun multi funsaun
Fatin ida ne’ebé konstrui no pakote nesesidade kompletu ne’ebé asesivel ho bairo foun atu bele fasilita aktividade komunidade nian, bele uza ba enkontru komunidade, festa kazamentu, festa kultural, seminariu, formasaun no aktividade sira seluk tan.

Mortuariu
Hanesan fasilidade publiku ida ne’ebé MDRHC kria atu bele fasilita komunidade sira ne’ebé nia família mate hodi bele rai mate isin temporariamente to’o família foti mate isin hodi ba halot iha fatin ne’ebé identifikadu ona.

Kafetaria
Estabelementu kafetaria hanesan negosoiu ne’ebé MDRHC kria hodi hasa’e rendimentu ekonómiku no bele kria kampu servisu ba kuzineru/a, promove produtu lokál, hasa’e rendimentu ekonomia, Efetividade uzu tempu no energia, no garantia kualidade aihan.
Prosesu Implementasaun
Prosesu uma komunitáriu nian envolve etapa oioin, hosi planeamentu inisiál to'o jestaun ba tempu naruk, ho foku ba asesibilidade, inkluzividade, no sustentabilidade.
1
Planeamentu & Avaliasaun Nesesidade sira
2
Pré-dezenvolvimentu & Selesaun Fatin
3
Dezeñu & Finansiamentu
5
Konstrusaun & Dezenvolvimentu
5
Okupasaun & Jestaun
Lian husi Benevisiario ba programa abitasaun Komunitaria
ema hotu iha direito hau hela fatin Dignu
Kria Ekuidade, Uma Ida iha Tempu Ida

Jennifer
Benevisiario
“Ha’u hein mudansa husi programa MDRHC, ami kontenti los ho programa Governu nian”

Jennifer
Benevisiario
“Ha’u hein mudansa husi programa MDRHC, ami kontenti los ho programa Governu nian”

Jennifer
Benevisiario
“Ha’u hein mudansa husi programa MDRHC, ami kontenti los ho programa Governu nian”
TOTAL PERSENTAJEN HOSI IMPLEMENTASAUN PROGRAMA ABITASAUN KOMUNITARIA
Prontu atu muda ba Fatin foun ho liu husi Programa Abitasaun Komunitaria?
Bele Prinse Ami nia formatu iha link ne’ebe ami perpara ona
© 2025 Movely. All Rights Reserved.